Nästan hälften (47 procent) av svenska internetanvändare anser att det är enkelt att hitta rätt sökord när de söker på internet, enligt Internetstiftelsen. Det är en minskning sedan 2017 då resultatet visade 62 procent. Tyder detta på att vi har blivit mer källkritiska på nätet?
Ökad medial uppmärksamhet om och spridning av falska nyheter kan ligga till grund för det minskade självförtroendet. År 2017 ansåg 44 procent av internetanvändarna att det mesta eller all information på internet var pålitlig. Motsvarande siffra år 2018 var 40 procent. Detta ger en indikation om att förtroendet för information på internet minskar. Men vilka är mest kritiska och varför?
Yngre personer är mer källkritiska
Detta kommer kanske som en överraskning för somliga, men yngre personer är mer kritiska till information på internet än vuxna. Samtidigt hävdar de att de är bättre på att avgöra huruvida informationen är sann eller falsk.
Anledningen till att yngre personer är mer skeptiska kan vara tätt sammanflätad med att de får utbildning i att värdera information på nätet och "att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen", enligt Skolverket.
Här slår verkligheten hål på dikten.
Att man blir klokare med åren blir omvänt när vi ser att var tredje vuxen i 36-årsålder och uppåt uppger att de inte har fått någon utbildning eller information gällande värdering av information på nätet.
För att källkritik på nätet ska öka bland samtliga internetanvändare krävs det bättre kunskap inom området. Vi äldre gapar efter vägledning inom teknikens och internets olika vrår. Och vi har sannerligen mycket att lära när det kommer till blåögdhet på nätet. Är det dags att låta de yngre ta över rodret och guida oss i rätt riktning?
Oavsett metod ligger ansvaret på gemene persons axlar. Och ett första steg för ett ökat källkritiskt förhållningssätt är att ta del av guiden “Så källgranskar du på nätet”.
Källor och vidare läsning
Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2018
