När nätkränkningar först började uppmärksammas pratades det mest om vad som var annorlunda mot mobbning utanför nätet. Nätmobbning verkade vara något helt nytt och mycket farligare, eftersom uttrycken var obekanta. Sen kom forskning om nätmobbning och visade en tydlig koppling till kränkningar i skolan.
Nätmobbning är alltså inte något nytt och fundamentalt annorlunda, utan en förlängning av ett existerande problem. Det är viktig kunskap, så att vi inte fokuserar på fel saker.
Det är viktigt att veta att kränkande handlingar har sin grund i fördomar och diskriminering, alltså uppfattningen att vissa människor är mer värda än andra. Om vi bara ser på nätkränkningar som en följd av sociala medier eller en viss app, då är risken stor att vi bara tar bort symtomen men inte påverkar grunden till att mobbning uppstår.
Hantera nätkränkningar
Hur kan då vuxna hantera nätkränkningar? Precis som vi skulle hantera en kränkning som skett i skolan, alltså kontakta skolan. Där finns kunskap hos elevvårdsteam men också hos lärare och skolledare. Men det finns också ett långsiktigt arbete som vi alla kan bidra till.
1. Vi behöver prata om rätten att skydda sig själv
Ingen har rätt att kränka någon annan och vi kan behöva förtydliga det för barn. Många barn går och bär på känslor av skuld och skam. För att de är utsatta! Det är naturligtvis oacceptabelt och det kan vi ändra på. Alla barn behöver veta att ingen annan än den som blir utsatt har rätt att definiera kränkningen eller tala om vad en lämplig reaktion är. Den som blir utsatt för kränkningar kan reagera på många olika sätt, det finns inte ett sätt som är rätt. Vi måste prata om varje barn som en individ och sluta leta efter en lösning som passar alla.
2. Vi måste bli bättre på att stötta andra
Kränkningar på nätet är ofta mycket mer synliga än om de sker i skolan och det kan faktiskt vara en styrka. Det förenklar för en utomstående att agera. Antingen genom att säga ifrån, hjälpa till att anmäla, skriva en stöttande kommentar eller bara skicka ett privat meddelande och tala om att den utsatta inte är ensam. När ingen annan än mobbarna säger något, kan den utsatta uppfatta det som att alla tycker likadant. Ett <3 går snabbt att skicka, men kan betyda mycket.
3. Vi måste se till att inte själva bidra till kränkningar, genom att se över hur vi själva agerar
Nätmobbning ses ofta som något som andra gör och nätmobbare kan ses som särskilda typer. Så enkelt är det dock inte. Vi riskerar alla att bidra till kränkningar om vi inte tänker oss för. Det kan handla om något så enkelt som att dela en länk, skriva en kommentar som bidrar till rasism eller sexism eller ignorera att någon skulle behövt stöd i en kränkande situation. Om var och en av oss, oavsett ålder, tänker efter innan vi delar, kommenterar eller skrollar förbi, kan vi bidra till ett bättre samtalsklimat.
Alltså:
Skydda dig själv
Stötta andra
Bidra inte till kränkningar
Du kan läsa mer om nätkräkningar i min bok Nätmobbning, näthat och nätkärlek eller i min och Annakarin Nybergs bok Näthat, som dessutom finns för fri nedladdning.
Elza Dunkels, foto: Gitta Wilén.
Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, har under 20 års tid forskat om barn och internet. Med sin gedigna erfarenhet kan vi konstatera att hon är expert inom ämnet. Hon har bland annat författat populära böcker som Nätmobbning, näthat och nätkärlek, Interaktiva medier och lärandemiljöer, och Hur farligt är internet?. År 2017 tilldelades Elza Surfa Lugnt-priset på grund av sitt arbete med ”att främja kommunikation mellan barn och vuxna på nätet”. En synnerligen inspirerande person, tycker vi!
